Det är måndag natt och jag ligger i vanlig ordning i soffan och spelar Hearthstone, virkar och tittar på Silicon Valley på HBO. Spelandet och virkandet behövs, för ibland blir det lite jobbigt att titta. Jag har tagit mig igenom tre hela säsonger och funderar fortfarande på om jag gillar den eller inte. Jag skrattar ju faktiskt i alla fall en gång per avsnitt(oftast åt ett kodskämt) men det är nog en meta-undran om hur de ska styra upp serien som får mig att fortsätta titta snarare än ett nördskämtsberoende eller faktiskt intresse för karaktärernas väl och ve.
Jag föreställer mig till att serien vänder sig till oss som känner igen oss i arbetssituationen för mindre företag i IT-branschen, som har pluggat teknik eller datavetenskap på högskola eller som av annan anledning uppfattar Javascript-humor och Google/Apple-referenser. Serien vill nog också slå an en sträng(pun intended) hos de många utvecklare som haft appidéer som kämpat för att nå marknaden och Unicorn-idealet. Det dagliga livet som startup-utvecklare skildras mha arbetsplatser i garage, teamt-shirts, klistermärken på laptopen, leksaker på skrivbordet, övertid, var-ska-vi-äta-lunch-idag-då och panikångest. Gott så, jag tror att många som delar de fiktiva utvecklarnas vardag uppskattar träffsäkerheten och igenkännandet(jag har själv ett precis likadant gult klistermärke som sitter på väggen bakom en av grabbarna i serien).
Tragikomik, är ordet som dyker upp i mitt huvud. Efter att ha sett första säsongen, bara tragik. Serien är onekligen väldigt träffsäker. Precis som i verkligheten, SWOT-analyser. Precis som i verkligheten, upprepade sexistiska skämt om kvinnliga utvecklare som förblir helt odiskuterade. Kvinnliga utvecklare, någon sådan dyker inte upp på tal förrän i säsong två, och då diskuterar killarna om hon verkligen går att arbeta med, om hon är lika bra som de övriga manliga kandidaterna. Kanske inte, för (spoiler varning!) i nästa säsong är hon bara borta. I övrigt lyser kvinnorna med sin frånvaro, vilket dock förbättras i andra säsongen då serien tar in nya krafter som producenter och manusförfattare. Men fortfarande, de är aldrig en del av huvudrollsgänget, och blir får sällan bara göra sitt jobb, utan att någon av grabbarna bestämmer sig för att recensera hennes utseende eller försöka lägga in en stöt. Jag har sett det förut någonstans, och är lite trött på det.
Beroende på vem du är, så kan det här både vara en komedi och en tragedi.